Tarmparasiter som bandmaskar är vanliga hos katter och kan enkelt och säkert behandlas av en veterinär. Så här kan du se om din katt har bandmask och hur du snabbt och effektivt kan bli av med dem.
Bandmaskar är en vanlig tarmparasit hos katter som de får genom att äta antingen smittade loppor eller infekterade smådjur. Maskarna är uppdelade i segment som bryts ner och ser ut som risgryn som rör sig i kattens avföring. Dessbättre orsakar maskarna sällan sjukdomar hos katter, och både behandling och förebyggande åtgärder är relativt enkla.
Vad är bandmaskar?
Bandmaskar är långa, vita, platta, segmenterade parasiter med krokliknande munstycken som de använder sig av för att fästa sig på katternas tarmväggar. Det finns flera bandmaskarter som infekterar katter, men det är inte vanligt att veterinärer skiljer mellan de två sorterna eftersom de brukar behandla dem båda på liknande sätt.
Vuxna bandmaskar släpper ut delar av sin kropp (så kallade proglottider) i den infekterade kattens avföring, och de är ganska lätta att identifiera med blotta ögat. Dessa proglottider ser ut som risgryn som rör sig, och de ses ofta i avföring eller runt bakdelen på infekterade katter. Så småningom bryts de upp och släpper ut bandmaskägg i miljön. Det är också vanligt att hela bandmasken lossnar från tarmväggen och hamnar i kattens avföring.
Hur får katter bandmask?
Katter blir inte smittade genom att direkt äta de bandmaskägg som släpps ut av proglottiderna. I stället får de bandmask genom att äta smittade smådjur som möss, ekorrar och kaniner eller smittade loppor. Loppor äter de bandmaskägg som bärs av proglottiderna, och äggen kan utvecklas inuti den lilla loppan. Om den infekterade loppan senare hamnar på en katt och äts upp (i samband med putsning eller om den irriterar katten) kan katten också bli infekterad.
Katter med bandmask kan inte smitta människor eller vice versa. Människor kan dock smittas av Dipylidium caninum, men det är mycket sällsynt och kräver att personen får i sig en infekterad loppa.
Hur du vet om din katt har bandmask
Oftast har katter med bandmask inga tecken eller symtom. De vanligaste kliniska tecknen som djurägare ser är förekomsten av bandmaskssegment i kattens avföring eller på kattens bakdel. Bandmaskar kan i sällsynta fall orsaka kräkningar, diarré, klåda runt kattens bakdel och blockerade tarmar. Dessa tecken är mer sannolika om katten är infekterad av flera maskar. Vuxna katter drabbas oftare av bandmask än kattungar.
Hur bandmaskar diagnostiseras och behandlas
Bandmaskar hos katter diagnostiseras oftast genom att antingen ägaren eller veterinären ser bandmasksegmenten (som förekommer i kattens avföring eller runt bakdelen). Det behövs inget mikroskop för att upptäcka dem. Till skillnad från rundmaskar, är årliga avföringstester, som använder ett mikroskop för att leta efter parasitägg i avföringen, inte lika användbara för att upptäcka bandmaskar.
Man behandlar bandmaskar hos katter genom att de får svälja en engångsdos av ett avmaskningsmedel. Katter kan dock bli smittade igen genom att äta infekterade gnagare eller loppor, så de kan behöva genomgå samma behandling i framtiden. Eftersom loppor är en vanlig smittväg är det viktigt att behandla både loppor och bandmaskar.
Hur man förebygger en bandmaskinfektion
Det bästa sättet att förhindra att din katt får bandmask är att behandla den med loppskyddsmedel året om. Många läkemedel mot hjärtmask skyddar också mot bandmask. Din katts veterinär kan föreslå de bästa alternativen för ditt sällskapsdjur. Det är också en bra om du hindrar din katt från att jaga möss och andra små gnagare som kan bära på parasiten.